Charina Knutson

Runstenen på Frösön
I måndags kväll hakade vi på Frösö hembygdsförenings guidning vid Frösöstenen. Guidningen hade jag hittat i Östersunds evenemangskalender, den är det alltid värt att titta i om man inte vet vad man ska hitta på!
Runstenen på Frösön ligger nära brofästet. Om man kör bil från Östersundshållet blir man hänvisad höger ut på Bergsgatan, sedan vänster in på Risslers- och sedan vänster igen in på Hornsgatan där man parkerar.
Sedan går man till den gamla landstingsborgen, som numera innehåller lite andra blandade verksamheter.
En skylt visar att man är på rätt väg. Gå in genom tegelportalen.
Där står den fina stenen, Sveriges nordligaste och Jämtlands enda. Eller: Jämtlands enda kända. Det kan ju finnas fler någonstans!
Kvällens guide var fantastiske berättaren Ove Hemmendorff, som tidigare jobbat som arkeolog på Jamtli. Nu är han aktiv pensionär.
Runstenen på Frösön är unik på flera sätt. Förutom att den som sagt är Sveriges nordligaste, så är den inte en hyllning till en avliden släkting, som de flesta andra runstenar är. Nej, Frösöstenen är rest av en levande person (levande på vikingatiden alltså). I mitten av 1000-talet var Östman Gudfastsson så stolt över att han byggt en bro och kristnat Jämtland, att han lät tillverka en sten till sin egen ära. 
Även det faktum att stenen handlar om kristnande av ett område är tämligen unikt. Det är mest världsarvet Jellingestenen i Danmark som kan matcha Frösöstenen i fråga om innehåll och budskap.
"Östman Gudfasts son lät resa denna sten och bygga denna bro och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade och Sten dessa runor." Ungefär så står det om man skriver om drakslingans runor till modern svenska. Tillsammans med Ove stavade vi oss igenom runraden.
Det var en sån fin kväll. Säkert 30 personer njöt av ljum försommarluft och gott sällskap. (Alla syns inte på bilden.) När vi hade pratat om runstenen en lång stund gled samtalet över på modernare kulturhistoria, som Runeborg och Hornsbergsskolan. Många bidrog med egna minnen och infallsvinklar.
Stella och Julius lyssnade tålmodigt!
Om man vill ta en stund och fundera över hur Jämtland styrdes, befolkades och kristnades för tusen år sedan, är det här en fin och lättillgänglig plats. En liten bänk finns det också, och gröna gräsmattor för utflyktsfilten.