Charina Knutson

Lillsjön runt
Alltså, jag vet ju var Lillsjön ligger. Och att man kan gå runt den. Men var tusan går man på? Det tog vi reda på i dag.
Ni kanske känner till Fagerbacken, gatan som går förbi Bilbolaget och fram mot Ica Kvantum (om man kommer från centrala Östersund). Man kör helt enkelt Fagerbacken tills den tar slut! Förbi Kvantum.
Då kommer man fram till en p-plats, och de här skyltarna.
Man inser att vägen går runt hela sjön, och att man kan gå med- eller motsols.
Vi valde motsols, eftersom vi ville gå större delen av sträckan innan vi satte oss och fikade. Så vi tog asfaltvägen in till höger, vid den blå gångvägsskylten. Och mötte strax en snäll farbror som matade sjöfåglar.
Lite längre fram hittade Stella sjukt långa vattenväxter.
Efter en stund ser man Lillsjön på sin vänstra sida och ser också när den tar slut. För att runda sjöändan håller man vänster in mot en liten bro. Där kan man stanna och leka Puh-pinnar. (Om ni inte vet vad det är, måste ni läsa fler Nalle Puh-sagor.)
Om man följer man sjön ett kvarts varv till, så kommer man fram till badplatsen, som också har rejäla grillplatser.
Vi provade våra icke-plastgrejor för första gången i dag. De var jättebra! Vaxdukarna runt mackorna är mjukare än jag trodde, man behöver inte hålla på och värma dem för att få dem följsamma. Och mackorna höll sig fräscha.
Vi fikade och smygkikade lite på folk som fiskade från badbryggan.
Man kan lära sig mer om natur och geologi.
Ambitionerna med Lillsjön omfattar också att området ska funka för funktionsnedsatta. Om man vid vår startpunkt istället tar medurs-varvet, och om man har särskilt tillstånd, kan man ta bilen fram till en liten p-plats. 
Precis bakom vägbommen börjar långa system av ramper som lämpar sig för rullatorer och rullstolar. Men de verkar vara i lite trassligt skick? Varningsskyltar sitter uppe, men reparationer uppges vara på gång.
Så gick vi den sista snutten tillbaka till parkeringen. Allt som allt var vi ute i två timmar. Jag skulle tro att promenadvägen är 2,5-3 km lång. Vissa medpromenerare såg vi flera gånger, de bara varvade sjön om och om igen! För oss var ett varv alldeles lagom.