Nu, hörni, vankas det snälla nybörjarbackar. Om jag hade känt till Gräftåvallen när vi började försöka åka slalom hade jag åkt hit. Det är så mjukt och flackt att alla kan ta sig ner. I dag åkte vi i alla fall dit för första gången, även om det var fem år för sent.
Man börjar med att åka till Myrviken på Storsjöns västra strand. Mitt i Myrviken väljer man den här korsningen med 28 km till Gräftåvallen.
28 km låter inte långt men vägen är smal och ganska risig, särskilt så här års. Så man kör inte gärna mer än 70. Det är bara att följa vägen rakt fram, förutom i en liten korsning där man tar vänster.
Och strax är man framme i Gräftåvallen och tar höger upp mot Fjällgården.
I Fjällgården finns restaurang och en liten skidbutik. I dag löste man liftkort i restaurangen. Fina handskrivna. Eftersom jag hade kollat på hemsidan visste jag att det var papperskvitton som gällde, så plastfickorna från Almåsa var med i packningen. Priset var mycket överkomligt, 180:- för mig, 110:- för Stella och gratis för Julius.
I Fjällgården finns restaurang och en liten skidbutik. I dag löste man liftkort i restaurangen. Fina handskrivna. Eftersom jag hade kollat på hemsidan visste jag att det var papperskvitton som gällde, så plastfickorna från Almåsa var med i packningen. Priset var mycket överkomligt, 180:- för mig, 110:- för Stella och gratis för Julius.
Vi satte kurs mot backarna, som ligger precis bortanför Fjällgården. Systemet består av tre liftar: den ultrasnälla knappliften Pluppliften, och två ankarliftar som heter Gräftåliften och Östfjällsliften.
Gräftåliften var närmast så vi började med den.
Backarna är inte allför branta eller långa. Allt är lugnt och småskaligt och stillsamt. Högst upp i liften börjar kalfjället. Om man tittar neråt ser man ut över jämtlandsskogarna.
Och längst ner hittar man en liten grillplats, och en skiduthyrning om man behöver.
Barnen hittade lite skog att åka i, men inte så mycket. Däremot hade de väldigt roligt i några små hopp som låg som i ett pärlband efter varandra.
Gräftåliften och Östfjällsliften går parallellt med varandra, och vill man byta backe finns liksom ett pistat kryss från toppen av den ena till slutet av den andra så att man kan åka emellan. Vi kryssade över till Östfjällsliften och åkte upp. På toppen var det faktiskt lite vår och stenskrovlet hade kommit fram. Härligt!
Det fanns flera mindre vägar att ta sig ner. Men alla backar är gröna och blåa även här.
Jao, efter ett par timmar var vi hungriga och drällde in på Fjällgården. Här serverades dagens lunch för 95:-.
Det såg fint och generöst ut! Men vi valde från menyn. Barnen tog hamburgertallrik och jag en trattkantarellsoppa med friterat tunnbröd.
Sedan pratade vi en stund med den trevliga Carola som driver Fjällgården tillsammans med sin syster. Vi fick en massa bra sommartips också, för just Gräftåvallen. Så det är mycket troligt att vi kommer tillbaka!
0 kommentar(er)
