Nu satte vi kurs mot en annan plats jag varit nyfiken på länge - kristallgruvan i Olden. Man fortsätter från Kaxås längs väg 675 i riktning norrut. Strax före Rönnöfors tar man av vänster mot Frankrike och Olden.
Olden var en överraskande lång by, och vi trodde länge att vi missat avfarten mot kristallgruvan. Men till slut stod skylten där och vi svängde höger in i skogen. Sorry för suddig bild, men det står "Kristallgruva 3" för den som undrar.
Den sista skylten är blå och nästan omöjlig att upptäcka bland mycket lövsly, men när man väl svängt av skogsbilvägen med en andra högersväng ligger en parkering en bit upp.
Nu är det dags att gå till fots genom lite tät lövskog. Terrängen uppskattas av flygfän som broms och mygg.
Efter kanske 200 meter kommer en informationsskylt med nästan alla bokstäver i behåll. Här kan man läsa att kristallgruvan omnämns redan på 1700-talet men att det var under andra världskriget som den exploaterades som mest. Då jobbade 8-10 personer med att bryta kristaller som skulle användas i optisk och teleteknisk industri. Dessutom jobbade ytterligare personer nere i Olden med att tvätta och rena kristallerna innan de skickades vidare till olika fabriker. Nu är gruvan ett öppet dagbrott med massor av sten att gå runt och upptäcka.
Vissa stenar var så fina att de fick följa med hem!
Vi hade tänkt äta lunch här, och det fanns ett bord med bänkar, men det var väldigt varmt och många insekter. Så vi åkte vidare. Kristallgruvan i Olden är rolig att gå runt och "skattleta" i, men själva brottet kan vara lite svårt att gå i för de yngsta och äldsta. Det är små och stora stenar om vartannat, och alla ligger inte stilla när man trampar på dem. Rejäla skor och en bok om mineraler kan vara bra att ha med!